TOPPTUR PÅ MULLFJÄLLET
Idag var den sista dagen på påsklovet och jag kände att jag ville så gärna få till en topptur innan bilen skulle packas inför hemresan. Det hade dumpat snö i ett dygn men nu gassade solen, så jag spände på stighudarna och började knalla upp i Englandsbacken.
Det var sent på eftermiddagen och snön började mjukna i backarna, och jag var rädd att snön kunde bli lite tung uppe på fjället.
PUDER Men till min förvåning var snön superfin och torr när jag väl kommit upp på kalfjället. Man kunde se färska skidspår lite överallt, men det fanns gott om orörd snö kvar till mig. Jag knallade på uppåt och mötte någon enstaka åkare som var på väg ner, men i övrigt var jag helt själv där ute.
SKOSKAV Jag har turat upp på Mullfjället en gång tidigare, men då hann jag inte så långt. Så min plan denna gång var att ta mig hela vägen till stugan på toppen. Men tyvärr så blev smärtan från mina skavsår till slut så stor att jag fick avbryta. Jag hade fått rejäla blåsor på hälarna, trots sporttejp.
Åkningen ner var HELT fantastisk. Visst, det lutar inte så mycket på Mullfjället, men snön var super! Och jag ville ju ändå inte ta några risker med laviner eftersom jag var själv. Lite trist att jag inte tog mig hela vägen upp, men den sista biten är ändå väldigt platt så för själva åkningen så gjorde det inget.
Efteråt har jag gjort lite efterforskningar på hur jag komma runt problemet med skoskav, och tydligen är det många som fettar in fötterna rejält med en fotsalva innan och tar sedan en tunn nylonstrumpa över som minskar friktionen, och sedan en lite tjockare skidstrumpa över. Sen är det viktigt att spänna spännet över vristen relativt hårt, så att hälen trycks bakåt. Övriga spännen kan vara lösare. Ser fram emot nya äventyr och få testa detta!